Stor renoveringsskuld i beståndet från 1965–1974

En stor del av flerbostadshusen från miljonprogramsåren har nått en ålder där viktiga delar behöver renoveras eller bytas ut. I Kalmar län är 73,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 inte alls, eller endast lätt renoverade, enligt statistik från SCB som tagits fram till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige.

För Västervik och övriga kommuner i länet innebär siffrorna att en betydande del av det äldre flerbostadsbeståndet fortfarande inte har genomgått större upprustningar – samtidigt som kostnader och räntor har stigit, vilket enligt rapporten gör långsiktigt underhåll svårare att finansiera.

Så ser siffrorna ut i Kalmar län

I Kalmar län finns totalt 12 044 lägenheter uppförda under perioden 1965–1974. Av dessa klassificeras 8 838 lägenheter som ej eller lätt renoverade.

• 32,9 procent är ej renoverade
• 40,5 procent är lätt renoverade
• 26,6 procent är mellan- eller totalrenoverade

Som jämförelse uppges den nationella nivån vara att 74,9 procent av lägenheterna från 1965–1974 inte har genomgått någon större renovering.

Bransch och fastighetsaktörer: risk att underhåll skjuts fram

I pressmeddelandet lyfter Måleriföretagen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige att uppskjutet underhåll riskerar att bli dyrare på sikt, och att det finns behov av bättre förutsättningar för långsiktiga investeringar.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

Måleriföretagen pekar i rapporten Renovera Sverige ut fem områden som kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Rapporten baserar klassningen på uppgifter i SCB:s register (nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår) och delar in bostäder i:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad finns registrerad och värdeåret är samma som nybyggnadsåret.
• Lätt renoverad: en ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad har genomförts och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret.